6 tillfällen då du behöver ett juridiskt avtal

6 tillfällen då du behöver ett juridiskt avtal

Att skjuta upp saker är så vanligt att det finns ett ord för det. Det kallas prokrastinering och betyder ungefär uppskjutarbeteende. Det finns ett grymt TED-talk som handlar om just detta. I föreläsningen pratar Tim Urban om varför han är expert på att prokrastinera och varför det är extra jobbigt att vara det när det inte finns en deadline. Du vet att det finns något att ta tag i, men inget händer om du inte tar tag i det. Problemet med att skjuta upp att ta tag i just det juridiska är att det riskerar att bli verkligt jobbigt den dagen det händer något. Så det är helt okej för mig om du vill skjuta upp att plugga, träna eller att sluta äta smågodis. Men välj inte att skjuta upp att ta tag i det som kan få avgörande ekonomisk betydelse för dig. Att upprätta juridiska avtal. Det bästa av allt är att idag behöver du inte gå till ett advokatkontor med bröstpanel i mahogny i fina stadsdelen. Du kan enkelt och billigt upprätta juridiska avtal på nätet.

Här är några exempel när du behöver ett juridiskt avtal:

  • Du står som medlåntagare på dina barns lägenhet.
    Något få vet om eller tänker på är att om du tar ett lån tillsammans med någon annan är du och den andra låntagaren i regel solidariskt betalningsansvariga för lånet. Om avsikten var att den andra låntagaren skulle använda hela eller större delen av lånet själv, behöver du ett regressavtal som bevisar det. – Du och din partner har belånat er gemensamma bostad för att finansiera den enes företag. Här behövs också ett regressavtal men också ett samboavtal eller äktenskapsförord om ni är gifta.
  • Du tar ett lån hos banken för att hjälpa ditt barn med kontantinsatsen eller för att lösa dyra blancolån.
    I denna situation är det bra att upprätta ett skuldebrev. Skuldebrevet fungerar som ett kvitto för dig som lånat ut pengarna och i det kan beskrivas hur återbetalningen ska ske och vilka räntor som eventuellt ska tillkomma.
  • Du har köpt en bostad tillsammans med din partner och delar lika på ägandet och lånen men ni har betalat olika mycket i kontantinsats.
    Även här bör ett skuldebrev upprättas. Tänk på att ni här även behöver ett samboavtal eller äktenskapsförord.
  • Du flyttar ihop med någon och köper en gemensam lägenhet.
    Det är mycket viktigt att tänka igenom juridiken när man ska låna pengar tillsammans. Visste du till exempel att bostadens värde delas lika mellan dig och din sambo vid en separation? Även om en av er betalat hela bostaden och står ensam på lånet. För att reglera detta behövs ett samboavtal (eller äktenskapsförord om ni är gifta). Har ni gått in med olika kontantinsatser men står lika på ägandet behöver ni dessutom komplettera med ett skuldebrev för att ni ska vara säkra på att få tillbaka den del ni lagt in.
  • Om du känner dig osäker på vad som händer om du eller din partner går bort.
    Sambor ärver aldrig varandra, inte ens om ni varit tillsammans i 20 år och har gemensamma barn. Om du vill att din sambo ska få del av ditt arv måste du skriva ett testamente. Särskilt viktigt är det om ni har omyndiga barn, utan testamente går nämligen arvet direkt till barnen och när omyndiga barn ärver en del av en fastighet träder vanligtvis överförmyndarnämnden in och kräver att den kvarlevande föräldern ska lösa ut barnen. Om föräldern inte har möjlighet att lösa ut barnen finns risken att man tvingas sälja bostaden. Gifta par ärver i de flesta fall varandra.
  • Det finns särkullbarn (barn som inte är era gemensamma) i familjen.
    Särkullbarn har, till skillnad från gemensamma barn, rätt att få ut sin del av arvet genast och behöver inte vänta tills den andra maken eller makan dör. Därför är det en bra rekommendation att sambor med barn och gifta som har särkullbarn att skriva ett testamente och även komplettera med en livförsäkring. På så vis kan du säkerställa att din partner har råd att bo kvar i ert gemensamma hem om du skulle gå bort, samtidigt som dina barn får ut det arv de har rätt till.
Nästa:
Förra:
Denna artikel är skriven av

Emma är boendeekonom här på SBAB! och bloggar om privat- och makroekonomi men främst boendeekonomi.

Kommentarer

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

10 + 17 =