I början av sommaren gifte jag mig. Planeringen av detta fick mig att tänka på hur det påverkar min privatekonomi. Det känns lite oromantiskt att prata ekonomi när det är kärleken som ska vara i fokus. Samtidigt ger bröllopet i sig både indirekta och direkta effekter på privatekonomin.

I fjol valde nästan 50 000 svenskar att gifta sig och de flesta väljer att göra det under sommarmånaderna enligt SCB. Att gifta sig är en av livet största händelser. En dag vigd helt åt kärleken. Hur oromantiskt det än låter så kan det dock vara klokt att tidigt i planeringsstadiet diskutera de ekonomiska konsekvenserna av det – det kan spara både pengar och många gråa hår. Därtill minskar det risken för konflikter senare i relationen.

Att gifta sig är en juridisk handling. Efter vigseln äger makarna precis som före vigseln sina egna saker. Till exempel fastigheter, pengar och andra materiella ting. Man svarar inte för den andras skulder. Däremot om man senare skiljer sig så delas allt lika om inget äktenskapsförord skrivits. Makar ärver också varandra. Därför är det klokt att redan innan vigseln prata igenom hur man vill att ekonomin ska se ut efter vigseln. Hur tråkigt det än låter så är det ofta lättare att göra upp om det och skriva eventuellt äktenskapsförord före bröllopet när man är vänner – snarare än senare om äktenskapet inte blir som man tänkt sig och man vill skilja sig.

Utöver de långsiktiga ekonomiska effekterna av att gifta sig så utgör ofta bröllopet i sig en kostnad. Men hur mycket kostar egentligen ett bröllop? Den frågan är det nog många fler än jag som ställt sig. För att ge en fingervisning har vi låtit göra en undersökning bland svenskar som gift sig 2018 eller senare. Vi frågade till exempel hur mycket deras bröllop kostade, hur många gäster de hade och hur de finansierade sitt bröllop.

Undersökningen visade att det är ungefär lika vanligt att lägga över 100 000 kronor på sitt bröllop som att lägga under 20 000 kronor (se tabell 1). Många valde alltså att arrangera ett större bröllop men många valde också att kanske gifta sig borgerligt med bara de närmaste närvarande. Och det finns såklart inget rätt eller fel. Den genomsnittliga kostnaden för ett bröllop under perioden var 76 605 kronor (se tabell 2).

Det som påverkar kostnaden mest är hur stort bröllopet är i termer av gäster. De som hade färre än 10 gäster la i snitt 6 834 kronor på sitt bröllop. De som hade mellan 60 och 90 gäster spenderade i snitt 133 000 kronor och de som hade över 90 gäster la i snitt strax över 200 000 kronor. Bröllopen under den aktuella perioden hade i snitt 50 gäster. En relativt stor andel, nästan en tredjedel av bröllopen, hade färre än 10 gäster (se tabell 3). 44 procent hade mellan 30 och 90 gäster och 10 procent hade fler än 90 gäster.

En vanlig uppfattning är att bröllop alltid blir dyrare än planerat. Vår undersökning visar att det inte stämmer. Ungefär var femte uppger att det blev dyrare men majoriteten, 64 procent, uppgav att bröllopet kostade som planerat. Däremot tenderar de mer påkostade bröllopen att spräcka budgeten i större utsträckning. Bland de som lade över 200 000 kronor uppgav 52 procent att det blev dyrare än planerat och 16 procent av dem tog lån för att finansiera bröllopet.

Det är klokt att göra en översikt av utgifterna och fundera igenom vad som gör dagen speciell just för er. Vad får kosta, vad kan prioriteras ned och vad kan vänner och familj hjälpa till med. Ju större bröllop desto större behov av att göra en ordentlig och väl genomtänkt budget på förhand. Anpassa utgifterna efter era ekonomiska förutsättningar. Att arrangera bröllop över sina tillgångar och i slutänden behöva finansiera det med lån riskerar att ge extra huvudvärk morgonen efter festen. Därtill riskerar en ansträngd ekonomi efter bröllopet att skapa onödig stress och konflikter. Det kan bli en tråkig start på det nya livet som gifta.

34 procent av de som svarade uppgav att de fick hjälp av släkt och familj att finansiera bröllopet. Den andelen ökade också i takt med att bröllopen blev större. Bland de med över 90 gäster fick 64 procent hjälp av släkt och familj. Genomgående används sparpengar i väldigt stor utsträckning. Cirka 80–90 procent använde sparpengar på något vis. De som la under 20 000 kronor sparade inte särskilt till bröllopet men bland de som lade över 100 000 kronor på sitt bröllop, vilket mer än en tredjedel gjorde, sparade ungefär hälften i över ett år.

Många sparar alltså pengar under mer än ett år vilket är lång tid utifrån ett privatekonomiskt perspektiv. Utifrån ett makroekonomiskt perspektiv är det dock inte särskilt lång tid och därför tycker jag att man bör undvika börsen. Pengarna riskerar annars att sjunka i värde tills du behöver dem. Däremot kan man fortfarande få viss avkastning om man sparar pengarna på ett konto med ränta.

Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom

Tabell 1.

Tabell 2.

Tabell 3.