En solskenshistoria

Framtidsspaning och en solskenshistoria

Nej, vi kan inte veta om trenden med distansarbete håller i sig efter pandemin, men kanske kan man gissa att det blir så. Eventuellt blir arbetsgivare som erbjuder möjligheten att arbeta på distans mer attraktiva än de som inte gör det,  och som drar spetskompetensen till sig. Det kan också bli tvärtom, att vi nu är så svultna på mänskliga kontakter att det där med att åka till kontoret blir en riktig hit! Det är nog individuellt, och tiden får utvisa hur det blir.

Solskenshistoria

Nu kommer blogginlägget handla mer om solskenshistorien än om pandemin, och jag hoppas att inlägget kan inge hopp till både föräldrar och vuxna barn i storstads-och tillväxtregioner. Ni som ser era  barns väg till flytta hemifrån som en snårig labyrint,  framtiden kan faktiskt se ljus ut.

Ett kyffe och en städerska

Kanske delar vi samma erfarenheter? Har du också på mycket nära håll tagit del av  andrahandsmarknadens många olika nivåer,  vi har gjort det i tre olika omgångar. När jag följt  med på visningar har det hänt att jag i mitt vuxna sinne (och kanske i min yrkesroll) undrat hur det ens är möjligt att begära en sådan andrahandshyra för det kyffe vi för tillfället befinner oss på visning av? För att i nästa stund höra någon i min närhet deklarera: jag tar den! Och på nära håll studerat en annan närstående som efter år i ett 15 kvadrats utrymme (bostad, nja?) verkligen fick strida för att få tillbaka sin depositionshyra. Och som lyckades! Men ändå, att som hyresvärd ens se sin  chans att krama ut det sista slantarna för något som knappt kan betraktas som en OK bostad.

Vi har kollat på  bostäder som verkat ” för bra för att vara sanna”, till exempel Attefallshuset i närförorten med helt okej hyra, som vid närmare inspektion gav vid handen att hyresvärden ville ha en aupair/ städerska. Och de antal timmar som lades på hushållsarbete/barnpassning drogs av på hyran förstås.

En i min närhet har efter år av tragglande på andrahandsmarknaden flyttat till en kommun med balans på bostadsmarknaden. Beteendet från Stockholm hänger kvar, sitter i muskelminnet.  Vara på tå, vara aktiv och söka, söka, söka. Alla hyresvärdar i kommunen som kontaktades har något att erbjuda, återkommer med förstahandsförslag, behöver du en etta eller tvåa, kanske en trea? När kan du flytta in? Maxhyra? Stressen nu orsakas av valmöjligheterna, vilken av de lägenheter jag blivit erbjuden ska jag välja?

Flytta till balans

Nu är det helt möjligt för henne att förflytta sig över hela Sverige eftersom det yrke hon har kan bedrivas varsomhelst. Och alldeles beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas efter pandemin så kan det vara  möjligt att fler väljer att göra som hon nu gjort. Och ja, det krävs mod att flytta och vilja att starta om och börja på något nytt.  Önskan om att stå på helt egna ben och insikten om att “nej det här accepterar jag inte”,  kan bli precis den drivkraft som behövs för att dels säga tack och hej till en marknad  som är allt annat än sund.  Med en helt okej inkomst och en hyra som är relativt låg, är siktet inställt på att spara ihop till kontantinsatsen.  Vilket är  fullt möjligt inom en ganska snar framtid.

Glad Påsk!

 

Claudia

Nästa:
Förra:
Denna artikel är skriven av

Claudia är boendeekonom här på SBAB och bloggar om bostadsfrågor och bostadsmarknaden.