Dags för ett nytt bostadspolitiskt samtal

Dags för ett nytt bostadspolitiskt samtal

Det har gått ett par år sedan de bostadspolitiska samtalen bröt samman. Regeringen, de fyra borgerliga partierna och Vänsterpartiet skulle prata bostadsmarknad tillsammans. Man nådde inte enighet kring frågor om möjligheterna till att överklaga bygglov, att minska kommuners rätt att inrätta naturreservat, att ändra reglerna för strandskydd för att frigöra mer mark till bostäder samt att förenkla för privatpersoner att hyra ut sina bostäder i andra hand. Förmodligen behöver fler frågor diskuteras.

Det havererade efter mycket kort tid när allianspartierna lämnade samtalet. Här kan du läsa mer om du är intresserad. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/alliansen-lamnar-samtalen-om-bostadspolitik

I höst gå vi till val. Ingen fråga kan vara mer aktuell än den om bostadsmarknaden. Bostaden representerar självständighet, frihet, möjlighet att söka jobb, , bilda familj, utbilda sig,  flytta isär, ja bostadsbehoven skiftar, precis om livet. Jag skulle vilja påstå att en fungerande bostadsmarknad är en demokratifråga.

Fick jag vara med och regissera nya bostadspolitiska samtal skulle vi börja så här; Hej politikervänner är det inte dags att vi börjar se bostadsmarknadens problem och lösningar på ett partipolitiskt obundet sätt? För under tiden som vi blir osams så påverkas människor och kommer i kläm på en bostadsmarknad som inte fungerar så bra. Och de politiska samtalen skulle ha öppna dörrar under en tidsperiod med särskilt inbjudna gäster som skulle kunna berätta sina respektive stories på bostadsmarknaden.

Där är Pelle 25 som kommit in på sin drömutbildning i storstaden, hans jubel blir smolkat av det faktum att  det inte finns någonstans att bo.  Hans ensamstående mamma har inte råd att hjälpa till ekonomiskt. Nu jobbar han istället, med siktet inställt på att få ihop till kontantinsatsen. Han har inte helt gett upp drömmen om att utbilda sig. Pelles kompis Tore är några år äldre, när han kom in på sin utbildning hjälpte hans mamma och pappa, mormor och farfar till med insatsen för en bostad. Tore är medveten om att alla inte har den möjligheten. Till exempel Pelle.

Och Mattias vill inget hellre än att flytta hemifrån, har gjort det några gånger och kommit tillbaka igen, till föräldrahemmet. Studieuppehåll, slut med förra partnern. Ströjobben kommer och går, och alla köer han står i verkar bara bli längre. Allt sätts på ”hold”, det där med att träffa en partner och bli helt självständig som sig bör så här en bra bit över 20 årsåldern känns väldigt avlägset. Och han vet att hans föräldrar lite i smyg kollar på ett nytt boende, ett mindre och mer anpassat för två. Men han tror att de känner att de inte kan fullfölja det steget eftersom han fortfarande bor där.

Sen kommer Annika till tals med sin historia, den om skilsmässan, flytten från stora huset och svårigheten i att inte bara hitta två bostäder i närheten av varandra utan också i närheten av det tidigare hemmet, som de ville  på grund av barnens sociala liv, skola och aktiviteter. Trots att de sålde bostaden med vinst räcker inte hennes ekonomi till att bo så stort som de, hon och hennes barn,  egentligen behöver. Hon undrar varje dag om barnen egentligen trivs med att nu dela rum. De har det större hos pappa, hennes exman,  han tjänar mer och ekonomin räckte till en bostad där barnen fått varsitt rum.

Ester har blivit änka, det är ensamt och alldeles för stort i villan de byggde för länge, länge sedan. Hon var och tittade på en nyproducerad bostad i närområdet, hennes barnbarn följde med henne. Visst skulle hon göra en vinst från nuvarande bostad. Men ändå, det skulle bli mer än dubbelt så dyrt mot nu, hon har låg pension, och känner att det helt principiellt är en felaktig affär. Flytta till något som är pyttelitet i jämförelse med nuvarande bostad, till mer än dubbla kostnaden. Månadskostnaden skulle ta hela hennes pension och lite till.

Helt prestigelöst och partipolitiskt fritt pågår sedan en diskussion där Pelle, Tore, Mattias, Annika och Esters historier får ligga till grund för att prata hur lösningarna skulle kunna se ut.

Och även om inte allt löser sig så får de inbjudna gästerna från verkligheten åtminstone belysa för politikerna hur mycket en ickefungerande bostadsmarknad inverkar på människors livsval under tiden som politiska diskussioner faller samman.

 

Claudia Wörmann

 

 

Nästa:
Förra:
Denna artikel är skriven av

Claudia är boendeekonom här på SBAB och bloggar om bostadsfrågor och bostadsmarknaden.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

six − 4 =