Om svenska folket får drömma fritt är det Åre man helst vill besöka. Riksgränsen och Sälen kommer tätt efter i SBAB:s årliga skidortsundersökning. Toppstriden har stått mellan dessa orter flera år i rad. Många fjällresenärer är kostnadsmedvetna och försöker sänka utgifterna med bland annat självhushåll. 6 av 10 personer finansierar sin semester med sparade pengar.

Fjolårets säsong

Säsongen kom i gång tidigt med snöfall redan i oktober. Under säsongen 2020/2021 såldes det liftkort för 1,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående säsong, trots restriktioner i och med pandemin.  [1] SBAB frågar årligen vilken ort man helst vill åka till i svenska fjällen. I år är det Åre som tar hem toppstriden. Man ska dock komma ihåg att svara på en fråga om vart man vill åker och att verkligen åka till fjällen är två olika saker.

 Vilken av följande orter i svenska fjällen vill du helst besöka?

Årets sammanställning och två år tillbaka. Källa: SBAB.

2022

1. Åre
2. Riksgränsen
3. Sälen
4. Idre
5. Vemdalen

2021

1. Sälen
2. Åre
3. Riksgränsen
4. Idre
5. Abisko

2020

1. Sälen
2. Åre
3. Riksgränsen
4. Kebnekaise
5. Idre

Semester i fjällen kan bli en dyr historia

SBAB har gjort en uppskattning av kostnaderna för en veckas skidåkning (utför) för en familj på fyra personer. Informationen är hämtad från nätet. Uträkningen baseras på två vuxna med två barn på 10 respektive 12 år. Avvikelser kan förstås förekomma. Detta ska ses som en uppskattning.

Uträkning kostnad för en vecka i fjällen, två vuxna och två barn på 10 respektive 12 år:

Källa: SBAB

Jag törs påstå att fjällsemestern blivit så dyr att den nu inte är för alla. Och nu är drivmedelspriset högt, så det kostar betydligt mer att ta sig mellan stugan och hemmet jämfört med förra året. Men med tid och planering går det att komma ned i pris.

Krävs att man är prismedveten

Utöver det faktum att en skidresa kräver mycket utrustning så kostar varje enskild del vilket till slut ger en hög prislapp totalt. Det ska köpas liftkort, någon i familjen kanske behöver gå i skidskola och man ska bo någonstans. Det brukar gå åt mycket mat när man har en aktiv semester, så även med självhushåll springer kostnaden lätt väg. Det kan därför bli kostsamt, speciellt om man är flera stycken i en familj som åker. Men det finns en rad åtgärder som kan hålla kostnaderna nere.

Så här gör fjällresenärerna för att hålla nere kostnaderna. I fallande ordning:

1. Självhushåll i stället för restaurangbesök
2. Undviker de dyraste perioderna (skollov)
3. Bor tillsammans med andra
4. Egen eller lånad utrustning
5. Lånar boende av släkt, vänner och bekanta

Självhushåll

Att gå på restaurang för att äta lunch och middag kan bli dyrt under en hel veckan. Att laga all mat hemma i stugan/lägenheten kan hålla nere kostnaderna. Orkar man kan man laga en del mat hemma innan avfärd. Det går också bra att ha med sig matsäck i backen, vilket förstås kräver lite planering och en del jobb. När alla är lediga kan det bli ett roligt gemensamt projekt att laga mat tillsammans.  Ibland är man också så trött efter en hel skiddag att det alls inte lockar med ett restaurangbesök på kvällen. Har man plats kan man handla en del mat innan avfärd. På orten kan sortimentet vara begränsat och det kan vara långt till närmaste mataffär.

Undvika dyraste perioden

Det är dyrare med fjällsemester under skolloven. Finns möjlighet att ta ledigt och komma i väg när det inte är jul- sport- och påsklov blir det ofta billigare. Men det är inte det lättaste om man har skolbarn. Hör med barnen skola om dt går att ta ledigt ett par dagar bara, när det inte är lov. Kanske blir det inte en hel vecka, men ni kommer i alla fall i väg.

Bo tillsammans med andra

Att dela boende och matkostnader med andra en vecka är ett möjligt alternativ. Det håller nere kostnaderna rejält. Det kan bli en alldeles underbar vecka, men för att det ska bli det krävs god planering. Gå noga igenom vad som gäller under veckan. Delar ni på middagsbestyren och kör varannan dag? Prata ihop er om eventuell budget för maten för att undvika att det blir orättvist.  Vem gör vad och till vilken kostnad är bra frågor att ställa sig och försöka besvara innan avfärd.

Egen eller lånad utrustning

Kanske har man en egen utrustning eller så kan man låna. Att köpa helt nytt är dyrt, speciellt med tanke på att barnen växer och ofta bara kan ha sina saker en säsong. Sen använder man sällan sin utrustning max mer än ett par veckor per år vilket man också bör tänka på.  Det går alltid att hyra, men det finns också andra alternativ. Det finns mängder med andrahandsaffärer både på nätet och fysiska butiker där man kan köpa begagnad skidutrustning. Att låna saker av andra skidåkande familjer kan också vara en god idé för att hålla nere kostnaderna. Tänk på att vara ute i god tid med att leta begagnat, efterfrågan är stor under säsong. Fråga släkt och vänner långt i förväg om de har något att låna ut. Tänk också på att saker som bra handskar, stavar, skidglasögon och hjälm också behövs under er vecka.

Låna boende

En dyr post för fjällsemestern är boendet. Som tur är finns det olika prisnivåer, billigast är det för den som åker upp med husbil eller husvagn och hyr en ställplats. Dyrast är det med hotellvecka.  Alternativet finns, för vissa, att låna stuga av släkt och vänner. Hör er för försiktigt. Man kan anta att den som har en bostad i fjällvärlden ofta får frågan om den är ledig. Räkna med att betala lite grann ändå, helt gratis är det inte för den som äger en stuga i fjällen. Det bör det inte vara för dig som lånar heller.

Övrigt att tänka på 

Ofta är det väldigt svårt att transportera all utrustning för en veckas fjällsemester och många ser bilen som enda alternativet.  Dessutom kan det ibland krävas bil på orten.  Räkna ut vad det kostar att ta sig mellan fjällbostaden och hemmet med bil.

Inte bara fjällresan betalas med sparade pengar

SBAB frågade hur människor vanligast finansierar sin semesterresa. Frågan gällde alla former av resor och inte bara fjällsemestern. 60 procent svarar att de finansierar resan med sparade pengar.  42 procent har ekonomi för resan utan att varken behöva ta av sparade pengar eller på avbetalning.  3 procent svarar att en mix av sparade pengar och avbetalning bekostar resan.  Övriga får ekonomiskt bidrag eller säljer av saker för att ha råd att resa på semester.

Mitt råd till dig som finansierar semesterresan med avbetalning är att försöka tänka om. Kanske kan du hitta billigare alternativ eller skjuta på din semesterresa tills du har råd. Det kan verka lockande för stunden, men det kan kännas jobbigt att betala på något som redan varit. Och framför allt är det ju så att du egentligen inte har råd.

Om undersökningen

Undersökningen beställdes av SBAB och genomfördes av TNS Sifo. 1115 personer svarade i åldern 18 till 79 år, med ett representativt urval.  Undersökningen besvarades under perioden vecka 8 och 9, 2022.

Claudia Wörmann

[1] SLAO Svensk Skidanläggningars organisation Branschrapport 2020/2021