Ekonomiska effekter av Coronaviruset och lämpliga motåtgärder

Ekonomiska effekter av Coronaviruset och lämpliga motåtgärder

Ingen kan idag med säkerhet säga exakt hur Coronakrisen kommer att utvecklas i vare sig Sverige eller omvärlden när det gäller smittspridningen, hur illa det hälsomässigt kommer att slå mot olika grupper eller de ekonomiska konsekvenserna för enskilda individer och samhället i stort. Och inte heller avseende vilka åtgärder som är bäst för att möta krisen. Eller för den delen hur länge krisen kommer att hålla på. Jag blev idag intervjuad av Realtid som ställde en rad frågor om allt detta och delger i detta blogginlägg mina svar.

1. Vad ska man göra nu?

Mörkertalet är gissningsvis stort, men än finns inga starka bevis för en omfattande smittspridning bland allmänheten i Sverige. Den svåra frågan för regeringen och myndigheterna är nu därför hur man ska kunna begränsa vidare spridning av viruset bland allmänheten på ett sätt som ger så lite störningar på ekonomin och viktiga samhällsfunktioner som möjligt. Det är en mycket svår balansgång där jag personligen (till skillnad från många andra) anser att det är just det Folkhälsomyndigheten försöker göra. I det korta perspektivet är det helt centralt att med alla tillgängliga medel upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Vi kan förstås – som en del verkar anse – stänga ner allt för att minimera smittspridningen, men blir den utdragen i tiden kommer en kraschad ekonomi och därmed också blödande offentliga finanser försvåra arbetet på längre sikt.

2. När vänder det?

Ska man tro på uppgifterna från Kinas ledning så har man ca 2,5 månad efter att det första Coronafallet observerades nått kulmen i de värst drabbade områdena i och kring Wuhan där väldigt få nya smittade nu registreras. Låt oss hoppas att detta är sant och verkligen är ett tecken på att det nu vänt i världens näst största ekonomi som har så stor påverkan på den globala ekonomin. Håller den utvecklingen tror jag ändå optimismen kommer att öka något framöver – inte minst på börsen – även om Coronavågen nu träffat även Europa och USA med full kraft. En gissning så god som någon annan är att vi nu ändå kommer att ha ett mycket ansträngt läge i Sverige fram till sommaren.

3. Finns det några lärdomar att dra från historien?

Att virusspridning av det här slaget ändå normalt sett har temporära effekter på ekonomin. Och att börserna alltid överreagerar. Det som dock skiljer sig nu från tidigare gånger är att vi på grund av våra resmönster fått en väldigt snabb global spridning av viruset och att olika länders ekonomier nu är väldigt mer beroende av varandra. Det senare är en styrka ekonomiskt sett i normala tider men blir istället en stor sårbarhet i en sådan här situation. Hur det ska hanteras för att undvika liknande situationer i framtiden kommer att bli den stora lärdomen och frågan efter att dammet från den här krisen har lagts sig.

4. Vilka tillgångsslag är tryggast just nu?

Med risk för att jag uppfattas som biased: För privatpersoner banksparande med insättningsgaranti. För investerare: svenska stats- och bostadsobligationer. Staten behöver nu låna medel till de åtgärder som måste vidtas och ge ut nya statsobligationer. Sveriges låga statsskuld är en styrka och borgar för lägre riskpremier framöver även om statsskulden skulle öka markant, vilket det finns risk för. Det sista folk överger i en sådan här situation och slutar betala på är sitt boende. Till skillnad från till exempel USA har vi dessutom i Sverige ett väl fungerande trygghetssystem som borgar för att hushållens inkomster inte påverkas lika negativt som i annat fall. Under krisen på 1990-talet i Sverige var det mycket små kreditförluster kopplade till just bostäder. I USA är riskerna betydligt större för investerarna då hushållen helt kan göra sig kvitt sina bolåneskulder genom att lämna över nyckeln till bostaden till banken.

5. Hur påverkas företagens finansiering?

Detta är kanske den viktigaste frågan just nu vid sidan av att säkerställa att centrala samhällsfunktioner kan upprätthållas. Sedan förra finanskrisen har nya bestämmelser införts som bidragit till att bankerna och banksystemet som helhet nu har betydligt mer kapital och likvida medel för att kunna överbrygga tillfälliga men ändå mer varaktiga störningar på finansmarknaden. För att säkerställa att i grunden välskötta och livskraftiga företag nu inte går i konkurs för att intäkterna temporärt sjunker är det A och O att regeringen och våra myndigheter med olika åtgärder underlättar för företagen att kunna klara av sina löpande betalningar. Det är viktigt att bankerna nu inte hamnar i en situation där bindande kapital- och likviditetskrav blir en hämsko. I denna extraordinära situation kan de därför behöva ses över.

6. Vilka åtgärder bör politiker och myndigheter vidta?

Regeringen:
De åtgärder som regeringen hittills gjort i form av att skjuta till medel till vården, slopa karensdagen för att minska smittspridningen, möjliggöra för företag med temporärt fallande intäkter att kunna skjuta upp vissa skatte- och avgiftsinbetalningar bedömer jag alla vara välavvägda åtgärder. Men om det negativa läget blir utdraget kommer mer att behövas för att inte många företag ska gå omkull. Reformen med korttidsarbete är viktig att få på plats så snabbt som möjligt. Att flytta över de två första veckornas sjuklöneansvar från arbetsgivare till staten är också en åtgärd som jag tycker man bör överväga i detta läge. Allt detta kommer förstås att kosta statskassan stora pengar men det kommer också en kraftigt ökande arbetslöshet göra om inget görs för att förhindra det. Alla dessa åtgärder kan dessutom snabbt reverseras om utvecklingen inte skulle bli fullt lika negativ som nu befaras.

Myndigheter:
Finansinspektionen beslutade idag precis som Bank of England gjorde i förrgår att den kontracykliska bufferten sänks till nolI i syfte att underlätta bankernas kreditgivning till företag. Det är en välavvägd åtgärd i detta läge. Men Finansinspektionen bör också överväga justeringar i flera olika makrotillsynsåtgärder för att underlätta väl fungerande banktjänster i övrigt. Att släppa på amorteringskravet är ett exempel.

I händelse av en mycket negativ ekonomisk utveckling över en längre period så har Riksbanken – som “lender of last resort” – till uppgift att med olika medel säkerställa att det finansiella systemet och betalsystemet ändå fortsätter att fungera. För att upprätthålla likviditeten i den finansiella systemet och undvika att bankerna och andra aktörer slutar att låna ut till varandra är min bedömning att det är betydligt viktigare just nu att Riksbanken tillför likviditet än att den sänker reporäntan. Därför var dagens beslut att Riksbanken lånar upp 500 miljarder kronor för att säkerställa kreditförsörjningen till Coronadrabbade företag mycket välkommet. Sen kan man inte utesluta att det kommer bli nödvändigt även med en räntesänkning – i synnerhet om riskpremierna börjar klättra uppåt.

Robert Boije

Chefsekonom, SBAB

 

Länk till artikeln i Realtid: https://www.realtid.se/koordinerade-finans-och-penningpolitiska-atgarder-ar-av-yttersta-vikt

 

Nästa:
Förra:
Denna artikel är skriven av

Robert är chefsekonom här på SBAB och bloggar om fastighetsmarknaden, svensk ekonomi och den ekonomiska politiken.