Våra matvanor har förändrats genom historien. Gamla recept kan berätta så mycket mer än om själva rätten. Det kan finnas spår som vittnar om tidsandan, som exempelvis att i bistrare tider så baserades recepten på ingredienser som det fanns mycket av. Inte så sällan innehöll recepten ett stort mått av innovation. När mjöl var dyrare än potatis och morötter och om de tillsattes i bakningen gick det åt mindre mjöl. En annan påminnelse om förr är att det då var vanligare med inälvsmat. Till och med grisfötterna fann sin mun att mätta (jo jag vet att det finns de som gillar grisfötter fortfarande och att grisfötter inte är inälvsmat). Inälvsmaten bidrog till att minska kotlett- och biffmiddagen (som ju var dyrare). Man tog helt enkelt till vara hela råvaran.

Koka soppa på en spik

En äldre släkting, som föddes fattig och dog rik hade en fenomenal förmåga att få fram maträtter. Potatismoset på tisdagen blev potatisplättar dagen efter, frukten blev saft, sylt och paj. Hon hade både fantasi och mod och jag studerade storögt  hur hon trollade fram godsaker i  köket. Hennes deviser var flera, en minns jag särskilt: först använder man det man har (mat, möbler och kläder)  sen köper man nytt.

Allt utvecklas, potatisen fick så småningom konkurrens från både ris och pasta. Vedspisen har ersatts av häll, induktion och  och mikrougn, långkok ersätts av halvfabrikat.  Vi lever också i en tid (förutom allergier) där variationen av dieter verkligen exploderat( GI, periodisk fasta, stenålderskost, Ketodiet, paleo med mera) vilket påverkar oss förstås.

Stigande livsmedelspriser

Nu har maten blivit dyrare och många tvingas anpassa sig  för att klara de högre omkostnaderna som krävs för att få till en måltid. Jag tänker att den kunskap som tidigare generationer besatt i hur att få fram mat på liten budget, ta till vara det som finns och att ha fantasin att laga mat på rester hade kommit väl till pass idag. Under 2022 har livsmedelspriserna stigit mer än vanligt. Vi får gå tillbaka till tidigt 1980-tal för att hitta en period med lika stora prisökningar. Sedan 80-talet har prisutvecklingen på livsmedel och alkoholfria drycker i stort sett speglat den allmänna inflationsutvecklingen. Fisk, frukt, sötsaker, glass, mjölk, ost och ägg har stigit kraftigare än den totala inflationen sedan 1980-talets början (till och med augusti 2022) Kött, bröd och andra spannmålsprodukter har hållit sig i linje med inflationsnivån.

Hur man anpassat sig

SBAB har undersökt hur människor  anpassat sig till de högre livsmedelspriserna. Svaren från drygt 1 000 personer har sammanställts och visar att den vanligaste beteendeförändringen är att köpa mer mat till extrapris. En annan anpassning är att mer sällan köpa dyra livsmedel.

Vanligaste beteendeförändringarna till följd av stigande livmedelskostnader: 

(I fallande ordning). 

• Handlar mer mat till extrapris
• Äter mer sällan dyrare livsmedel 
• Anpassar måltiderna efter extrapriser
• Blivit bättre på att planera inköpen 
• Handlar i billigare livsmedelsbutiker  

Det handlar, vilket också undersökningen visar, att ändra vad man handlar och för vissa också var man handlar.

Några tips på hur du kan hålla nere matkostnaderna:

1. Planera vad du ska laga, om inte för en hel vecka så åtminstone för ett par dagar
2. Håll dig till planen
3. Handla till extrapris, bra också att hålla koll på svinnsmarta produkter med kort hållbarhet
4. Laga lagom mängd mat och frys in det som går att frysa av det som blir över
5. Tag till vara på rester, laga en ny rätt på det som blev över från tidigare måltider
6. Handlar du all mat och betalar i slutet av månaden så kan det komma som en chock. Gör avstämningar innan månaden är slut för att undvika en allt för hög kostnad för dina matinköp.
7. Bestäm dig för att äta upp det du har i frys, kylskåp och skafferi innan du köper nytt.
8. Jag kan inte låta blir att, som inbiten svampplockare, tipsa om att en skogspromenad så här års faktiskt kan leda till inte bara en utan flera goda måltider.

Lycka till,

Claudia