Vi kan höra människor  referera till hur allt kändes rätt när de köpte bostad, det bara kändes att den här bostaden ska vi ha, vi förälskade oss redan i hallen, som vore samtalsämnet kopplat till vilken kärlekshistoria som helst. Och det måste vara en kärlekshistoria med grundmurad ekonomi. För så ser ju bostadsbeslutet ut, det måste kännas rätt men också att kalkylen ska hålla. Och grumlas sikten av det där kärleksskimret ja då får man ändå hjälp att räkna. Att bara räkna, ursäkta mig, är i längden trist. Och bara känslor och beteenden kan bli både flummigt och svårt att kvantifiera. Men mixen – magi! Bostadsbesluten ligger i gränslandet mellan ekonomi och beteende och gör det fascinerande. Men också svårbedömt, framför allt att bedöma framtiden utifrån nya beslut.

I oktober 2010 infördes kravet på kontantinsats, från den dagen krävs att du betalar 15 procent i kontantinsats. Jag tänkte, och ja vi var flera, att målgruppen som det blir mest kännbart för är de unga som inte hunnit spara ihop så mycket. Och i och med att den gruppen skulle få det svårt bedömde jag att priset på ettor skulle sjunka. Det blev tvärtom, priset på ettor steg markant. Varför? Jo för att de som egentligen kanske var i behov av en större bostad hade svårt att få ihop till kontantinsatsen, med den påföljd att de köpte en etta – det de hade råd med, trycket på små bostäder ökade och jag hade fel.

Förra sommaren infördes krav på amortering. Alla med nya lån omfattas. Månaderna innan och i de olika turer med förslag som drogs fram och tillbaka blev människor stressade, de som skulle göra affär ville få det gjort innan de nya reglerna infördes.

Nu beslutades precis att det nya utökade amorteringskravet går igenom. Även om färre påverkas till skillnad från nuvarande krav från 2016 så kan konsekvenserna bli märkbara för fler. Alla är inte insatta i hur reglerna kommer att påverka, jag tror att det finns människor som tror att de kommer att påverkas trots att de inte gör det. Inte så konstigt, de allra flesta köper bostad ett fåtal gånger i livet. Dessutom är många fullkomligt ointresserade och har tillika svårt att ta till sig ekonomisk information och går på det känslomässiga vid köp av bostad. Om det blir som inför förra amorteringskravet så kan aktiviteten öka på bostadsmarknaden, de som står i begrepp att byta botad vill få det gjort innan den 1 mars.

Men jag tror också att människor kan börja värna sina gamla lån så pass att de låter bli att flytta. Det kommer att påverka rörligheten och därmed blir konsekvenserna märkbara för flera än just gruppen som lånar över 4,5 gånger sin bruttoinkomst. Jag tänker också att det hade varit bra att vänta lite, och utvärdera effekterna av första amorteringskravet. Till exempel kan jag inte helt utesluta att obalansen mellan utbud och efterfrågan som var verklighet fram till och med augusti i år och som bidrog till stressade köpare (snabba beslut, hetsiga budgivningar) var orsakad av amorteringsreglerna 2016. Alla som skulle sälja senare sålde innan, konsekvensen blev färre bostäder till salu. Det är jag övertygad om att F.I inte hade räknat med.

Håll dig informerad,

Claudia Wörmann