Backar vi drygt sextio år så lade ett normalt svensk hushåll 52 procent av sin inkomst på mat. Utvecklingen gick fort under sextiotalet och i mitten av sjuttiotalet hade den siffran krympt till 25 procent vilket gav oss möjlighet att åka till alperna, köpa sommarstuga, färg-TV, andrabil och åka till Mallorca. I början av nittiotalet köpte svensken mat för 19 procent av den disponibla inkomsten. EU-inträde och fortsatt utveckling har fortsatt att pressa ner livsmedelsinköpen till än lägre nivåer och idag lägger vi cirka 14 procent av våra pengar på matinköp i genomsnitt, enligt Livsmedelshandlarna.

I alla sammanhang är det bra att ha en beredskap för att omständigheterna i ditt liv kan komma att förändras.  Inte minst är det bra att ta höjd för eventuella förändringar ekonomiskt, som höjd ränta och höjd avgift eller hyra, att gå i pension, att bilda familj förändrar de ekonomiska förutsättningarna.   Kanske är det också så att just den nödvändiga beredskapen kommer med att man har varit tvungen att anpassa sig. Nudlar i påse, i olika exotiska (nja, ett försök till kanske) smaker, tre för en tia, är för vissa starkt förknippat med studenttiden.  Ack de där nudlarna, tentastudierna och den knappa ekonomin.

Vi lever i ett samhälle med kort förbrukningstid på det mesta, nu pratar jag i allmänna termer och tar inte hänsyn till alla variationer som finns. Men vi lever också i en tid där det pratas om hållbarhet och om resurser som är ändliga. Ibland måste omständigheter tvinga fram ett beteendemönster, så även i köket tror jag.  Som att bättre ta till vara på maten och äta snålt under perioder med stramare budget. Varför inte anamma och göra det snåla livet i köket till en utmaning, även om inte ekonomin kräver det?  Försök att laga så snålt som du bara kan en vecka eller längre, utan att ge avkall på smak och näringsinnehåll.

Det finns också en annan slags matlagningskultur idag jämfört med förr, vilket inte bara slår igenom i kokböckerna förr och nu utan även  i alla maskiner som vi behöver för att anrätta maten (vilket fört med sig att vi snart kommer tillbaka till det där skafferiet som man kan gå in i, för att ha alla maskiner på samma ställe). Vi ”matas” med program på TV med finurliga ingredienser och finess, sällan avhandlas program om vardagsmat. 

Det finns mycket pengar att spara med att vara smart i köket. Pengar som du kan lägga på annat, till exempel en buffert för framtiden. Enligt Naturvårdsverket slänger en barnfamilj mat för cirka 6 000 kronor rakt ner i komposten eller i soporna. Här kommer 6 tips om hur du kan bli mer ekonomisk i köket.

Det finns en gyllene regel som många verkar veta om, handla inte mat när du är hungrig. Den kan även utökas: laga inte mat när du är alltför hungrig. Och gör du det, var medveten om att hungern kan bidra till att du överdoserar.

Handla efter årstid. Det urbana livet gör det kanske svårt att hålla koll på skördetider och det finns heller inte så bra information i livsmedelsbutikerna. Här finns en bra guide till att handla efter säsong: Tips på att äta mat efter årstid

Många lever kvar i att äta middag vid fem – sex tiden men den tiden är knappt förenlig med två yrkesarbetande föräldrar som bor i bilköernas förlovade land.

Halvfabrikat är ofta dyrare än att göra från grunden, men tar vi barnfamiljen som exempel är det andra parametrar som spelar in, tid och hungriga barn!  Maten ska gå fort. När våra nu nästan vuxna barn var små ändrade jag helt sonika tiden för middag. Satte den bortre gränsen för middag till åtta. Barn vänjer sig, de kan äta lite innan, och vad gör det om de somnar utan mat innan de hunnit vänja sig.

Det går att ta till vara rester. När potatismos blev över gjorde tidigare generationer potatisplättar! Prova dig fram med resterna, försök vara innovativ, ibland kanske det blir en halv katastrof, men so what? Vår äldsta dotter är mycket påhittig och modig i köket, smaksäker som det lite mer snofsigt heter, men herre jisses vad vi, hennes familj, ätit konstiga rätter, som ibland varit på gränsen till oaptitliga.  I köket ska alla vara fullfjädrade från början vad det verkar, ingen nämner över huvud taget hur vägen mot en duktig hobbykock går via misslyckade försök och konstiga kombinationer. Allt annat kan vi misslyckas med, men inte i köket. Försök vara lite mer modig, men kanske inte om grannarna ska komma på middag.

Försök att ha en ungefärlig plan, ibland kan väl själva planen döda all inspiration, men en halvklar plan för kommande vecka är bättre än ingen alls. För att undvika nu är klockan sju och jag har jobbat för sent och hela familjen är hungrig vi kör en take away- syndromet!

Har du en massa grejer kvar i frysen, de där påsarna längst in, kan kanske utgöra huvudingrediensen i en innovativ maträtt? Ingen pratar om feng shui i skafferi och frys, att rensa i röran är helt förbehållet garderober och andra rum, varför det?   Ta till vara det du har innan du köper nytt, även i köket.

Jag tror att det genom ganska små åtgärder och framför allt genom att medvetandegöra beteenden och mönster även i köket finns mycket pengar att spara. Pengar som kan användas på ett annat sätt än att mata den där osynliga hushållsgrisen.

Lycka till i din kulinariska resa, har du egna tips, hör gärna av dig,

Claudia