Varför jag föredrar blandad bebyggelse där jag bor

Varför jag föredrar blandad bebyggelse där jag bor

I bostadsområdet där jag bor har det just bildats en protestgrupp på Facebook. Ett antal grannar organiserar sig för att protestera mot att ett antal hyreshus ska byggas på en gata som angränsar till villaområdet. De menar att bygget hotar den homogena ”trädgårdsstad” som vårt område är och att husen inte passar in i stadsbilden. Mellan raderna läser jag även ett missnöje med att det är just hyresbostäder som ska byggas. Rädslan för förändring och sådant som är okänt för oss är förvisso inget nytt och har nog räddat en och annan från att äta flugsvamp genom årtusenden. Men läget på den i många fall ganska segregerade bostadsmarknaden kräver just nu att vi alla utmanar den där första instinkten att vara skeptisk till förändring.

Även om just mitt område inte är en trädgårdsstad i dess rätta bemärkelse så kan det vara sin plats att påminna om hur trädgårdsstaden uppstod. Det var högst ordinära arbetare som i början av 1900-talet gavs chansen att genom ett statligt lån och till viss del eget arbete uppföra ett hus utanför städerna. Städer som vid den här tidpunkten var överbefolkade och ganska omysiga. Och det ställdes höga krav på de som skulle få ett lån. Mannen i familjen skulle ha motbok eller vara nykterist och familjens ekonomi skulle vara välordnad (källa: Wikipedia). Det var hursomhelst inga rika människor som byggde upp det som idag är en samling mångmiljonvillor i de flesta ursprungliga egna hems-områdena. Områden som idag har oöverstigligt höga trösklar för stora grupper i vårt samhälle som kanske också de har en önskan om att bo just där.

Blandad bebyggelse och upplåtelseformer är bra för bostadsområden, det är de flesta stadsarkitekter och samhällsplanerare överens om. Bra för samhället, integrationen och för de som skiljer sig i dyra villaområden och vill bo kvar nära barnens skola. De ”gated communities” som vi ser exempelvis på andra sidan Atlanten undrar jag om någon föredrar. Men det är just “grindsamhällen” vi långsamt håller på att skapa i en del av de bostadsområden som finns i Sverige idag. Ett Sverige där du inte kommer särskilt långt utan 15 procents kontantinsats och inkomster på minst 20 000 kr efter skatt för varje 1,4 miljoner du ska låna. Gör inte ditt bostadsområde till ett grindsamhälle. Glöm inte historien och var öppen för förändring.

Nästa:
Förra:
Denna artikel är skriven av

Emma är boendeekonom här på SBAB! och bloggar om privat- och makroekonomi men främst boendeekonomi.

Den finns en kommentar
  1. Calle at 07:28

    Tror knappast grannarna behöver oroa sig för att det byggs nya hyresrätter. Det skiljer inte så mycket mellan de trösklar du pratar om, jämfört med dem som finns för att få hyra nybyggda lägenheter med kvm hyra runt 20 000 kr.

    Av samma skäl uppnås knappast den sociala blandning som eftersträvas genom att enbart bygga hyresrätter i ett villaområde.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

14 + fifteen =