Är det fattiga januari, eller? Det kan kännas motigt att börja ett helt nytt år med att vara luspank. Julen och nyåret kostar pengar. Mycket mat, som man annars inte äter,  ska både inhandlas och tillgas,  och julklappar, lagom tills man återhämtat sig ska det firas nyår med fin mat och bubblor.

Många upplever det som väldigt långt mellan löneutbetalningarna i december och januari. Ett nytt år, ett oskrivet blad, är ett bra tillfälle att ändra gamla vanor. Sitter du fast i ett mönster som du inte gillar, och vill ändra det, oavsett om det handlar om din hälsa, dina relationer eller din ekonomi så tycker jag att en förändring så här i början av året är en utmärkt idé.

Jag tänker inte blogga om hur att springa en mil på kortast tid eller hur du ska göra för att få en bättre relation till dina nära och kära utan fokuserar på tips till dig som vill ta tag i något kopplat till din ekonomi.

I dagens samhälle där de sociala medierna visar den finaste sidan av oss, där bilder florerar som inte är kopplade till det vardagliga, vänner på en alptopp, på en strand, eller på ett tak i New York, någon som visar ett fynd, kanske en väska eller ett klädesplagg.  I svaga stunder kan man tro att alla har ett fantastiskt liv och blandar man sedan ihop allt man får sig till livs via sociala medier är det lätt att tro att alla handlar och reser precis hela tiden. Men så ser det ju inte ut.

När det kommer till att spara och ändra beteendemönster är det svårt att generalisera, tänk på att alla inte bara är olika, vi har också olika förutsättningar.  En del spenderar på shopping, andra unnar sig lite för mycket och för ofta. Resor och nöjen kan vara dyrt. Börja med att kartlägga just dina vanor och mönster. Vad är det du faller på, vilka frestelser tär på just din ekonomi? Att inte vara varse sina vanor  och beteenden är en vanlig fälla. I slutet av månaden undrar du hur det kan komma sig att pengarna är slut, var tog de vägen? När du kartlagt, börja förändra! Sätt ett mål på hur mycket du kan spara per månad och sätt pengarna på ett sparkonto med ränta. Eller om du tänker mer långsiktigt investera på börsen.

Var öppen med ditt beslut att avstå onödig shopping eller att du ändrar dina shoppingvanor med släkt och vänner. Kanske är det flera i din bekantskapskrets som funderat i samma banor, gör det tillsammans vettja! Att se över sina shoppingvanor och konsumtionsmönster är alltid jättebra och idag när alla vet att bolåneräntorna kommer att stiga och kostnaden för att bo bli dyrare är det ännu bättre. Genom att spara och ha en buffert har du en större beredskap inför kommande räntehöjningar.

Var stenhård, bryt gamla mönster, det är absolut lättaste sättet till en början. Är du den som går igång på rea, undvik dessa. Handlar du på nätet, gå inte in på de sidorna där du vant dig vid att fynda och avbryt prenumerationerna på nyhetsbrev.

Gör en inventering av vad du redan har. Hur många svarta byxor behöver du till jobbet, högklackade skor till fest. Ibland kan man höra att jag har inget att ta på mig trots att garderoben är till bredden fylld. Använd din fantasi, kombinera plaggen på ett nytt sätt. Och du, även om du råkar ha samma outfit på festen som för ett år sedan, det är nog bara du som minns, och egentligen vad gör det?

Använd dina favoritplagg tills de är utnötta. Det är ju det som är meningen med favoriter. När du gjort inventeringen och sannolikt kommit fram till att du har tillräckligt kan det vara lättare att motstå frestelsen när det är rea på ytterligare ett par svarta byxor.

Se upp med de små utgifterna: Latten på väg till jobbet, lunchen ute och det där klädesplagget på rea som urholkar om man inte är uppmärksam och medveten. Det som slår de allra flesta som gör en kartläggning över shoppingmönster och småutgifter är att det i slutänden blir en ganska ansenlig summa pengar. Det är väl det som stökar till det, det är “bara” 39 kronor för en latte, eller 70 för en lunch, då reflekterar man inte, men sammanlagt blir det mycket pengar på små saker. Det gäller att hålla koll på både små och stora utgifter. Får du en löneförhöjning eller har betalt tillbaka på en studieskuld i år? Sätt in dessa extra pengar på ett sparkonto.

Att äta efter säsong blir ofta billigare. Om du köper svenskt undviker du klimatpåverkan genom att skippa frukten eller grönsaken som transporterats långt från andra länder för att hamna i våra livsmedelsbutiker. Om man handlar efter säsong är det också så att hållbarheten blir längre, matsvinnet minskar.

Men du, sätt rimliga krav på dig själv, öka gradvis vartefter du ser att det funkar, det första steget mot en bättre ekonomi har du tagit redan när du vill förändra och är på god väg när du kartlagt dina mönster. Stort lycka till!

Claudia